Dunderrörigt.

Jag jag jag jag jag har varit superbäst på att lura i mig själv saker. Kanske bara för att få må hyfsat bra då och då. Tyvärr här det oftast resulterat i mindre emotionella katastrofer. Just nu. Precis just nu så börjar jag misstänka att den här gången inte är ett lurendrejeri. Och då kommer förstås den stora rädslan som ett paket på posten. Aldrig är man riktigt riktig. Men vad sa vi nu? FUCK RÄDSLA! Nu ska jag passa på att njuta på riktigt för en gångs skull. Och kanske plocka fram den bästa Bettan också. Ja. Ni som förstod förstod. Resten kan vandra i ovisshet. Lurv! :)